Parkslide

Den invasiva växten parkslide härstammar från Asien och är en snabbväxande art som kan ta över stora områden. De ihåliga stjälkarna kan bli uppemot tre meter och de kraftiga rötterna kan sprida sig långt utanför plantan.

Parkslide

Hur ser parkslide ut?

Man känner enklast igen parkslide den på de tjocka och ihåliga stjälkarna som liknar bambu. Stjälkarna kan bli uppemot tre meter höga och är till en början röda men övergår mer i grönt ju större de blir. Bladen är hjärtformade med rak bakkant och nästan lika stora som en handflata. Den blommar sent på säsongen med vita små blommor. Bilden överst på sidan visar hur växten ser ut.

Rapportera förekomst av parkslide

Allmänhetens rapporter är viktiga för att kunna följa arternas förekomst och utbredning, och för att kunna förebygga fortsatt spridning. I Sverige är det Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) Artdatabanken som samlar rapporter om var det finns främmande arter som har negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Du behöver skicka med bilder av fyndet så att det går att fastställa att det är parkslide.

Att bekämpa parkslide

I dagsläget saknas bra bekämpningsmetoder mot parkslide och ofullständig bekämpning riskerar att trigga plantan att sprida sig ytterligare. Därför är den aktuella rekommendationen att inte bekämpa bestånd som inte verkar sprida sig eller på annat sätt orsaka problem. Behöver du ändå bekämpa parkslide är det viktigt att vara påläst och ha en långsiktig plan.

Parkslide finns inte med i EU-förordningen om invasiva arter. Det finns idag inget lagkrav på att man måste bekämpa parkslide, det är därför upp till var och en att besluta om bekämpning på sin egen mark. Man har inte heller rätt att bekämpa parkslide på annans mark utan tillstånd.

Parkslide konkurrerar lätt ut inhemska arter då den skuggar ut dem med sin snabba tillväxt, dessutom sprider de ett ämne via rötterna som är giftigt för andra växter. Eftersom rötterna växer fort och blir kraftiga kan de i värsta fall tränga igenom och skada avloppsrör, byggnader och asfalt. De gör inte hål i solida material som till exempel en väl gjuten betongplatta eller plaströr men de kan tränga in genom håligheter eller utnyttja redan befintliga sprickor. I Sverige känner vi hittills bara till ett fåtal bekräftade fall där rötter har trängt in i hus, men det finns flera rapporter från andra länder.

I dagsläget saknas bra bekämpningsmetoder mot parkslide och ofullständig bekämpning riskerar att trigga plantan att sprida sig ytterligare. Därför är den aktuella rekommendationen att inte bekämpa bestånd som inte verkar sprida sig. Behöver du ändå bekämpa parkslide är det viktigt att vara påläst och ha en långsiktig plan.

OBS! Mycket forskning pågår och nya rekommendationer kan komma och det är viktigt att hålla sig uppdaterad. På naturvårdsverkets hemsida kan du läsa mer om de senaste rekommendationerna.

Behandla hela beståndet

Parkslide är svårt att bli av med, och kräver ett flerårigt arbete för att utrota. Det är viktigt att komma ihåg att hela plantan måste behandlas för att undvika att obehandlade rötter och stamdelar ska skjuta nya skott, vilket kan resultera i ökad spridning. Om plantan delvis befinner sig på någon annans mark kan du behöva samråda med andra markägare för att planera åtgärden tillsammans. Kom ihåg att du alltid behöver markägarens tillstånd om du vill bekämpa parkslide på någon annans mark.

Nyaetablerade bestånd

Om du påbörjar bekämpningen tidigt när beståndet är litet ökar möjligheten att få bort växten. Genom att hugga ner växten fyra gånger per år kan du begränsa spridningen. Första huggningen ska göras när de första skotten visar sig, den sista innan växten går i vila på hösten. Undvik att gräva i bestånd med parkslide. Om du måste gräva, var försiktig eftersom rotdelar ofta ger upphov till nya plantor och spridningen ökar då. Flytta eller använd inte jordmassor där parkslide finns eller har funnits.

Vad gör man med avfallet

Det räcker med en mycket liten del av en rot eller en stam för att ett nytt bestånd ska börja gro. Var därför noga med att aldrig sprida ut eller flytta slaget växtmaterial till annan plats i naturen eller trädgården. Allt växtavfall från parkslide ska lämnas till förbränning på en återvinningscentral.

Gör såhär: Lägg avfallet i dubbla i plastsäckar, förslut ordentligt och lämna till personalen på återvinningsstationen. I Strängnäs kommun kan du lämna in invasiva arter på Kvitten. Lägg aldrig växtdelar från parkslide i facket för trädgårdsavfall.

Rengör redskap och kläder efter att du utfört bekämpning

Rengör redskap och kläder efter att du utfört bekämpning. Använd inte hackande redskap eller trimmer när du bekämpar parkslide eftersom det finns risk att små växtdelar flyger iväg och slår rot.


 

Behandling med bekämpningsmedel är en metod som ofta har använts för att bekämpa parkslide, bland annat i England där man har stora problem med växten. Det är viktigt att veta att även detta är en osäker metod. Det beror på flera olika saker:

  • Dels beror det på att bekämpningsmedel kan få parkslide att gå i dvala vilket innebär att det finns en fortsatt risk för spridning om man behöver gräva bland rötterna samt att den kan börja växa igen efter ett antal år.
  • Dels beror det på att det kan vara svårt att få ned medlet till rötterna. Viss framgång har nåtts genom att pensla bladen strax innan frosten så att plantan drar ned medlet i rotsystemet.

De bekämpningsmedel som har visat sig ha effekt på parkslide innehåller dock höga halter glyfosat vilket inte är tillåtet för privatpersoner att använda. Här kan du läsa mer om vad som gäller för användning av bekämpningsmedel

Naturvårdverket webbplats kan du ta del av flera råd för bekämpning av parkslide.

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 14 juni 2024